Natten är min tid på dygnet. Jag njuter av att se klockan bli mer och mer och se himlen bli mörkare och mörkare för att sedan igen bli ljusare och ljusare då morgonen närmar sig. Allt är så bekvämt tyst. Inte sådär obehagligt som jag skrev då det åskade senast utan som skrivet, bekvämt. Lite musik på i bakrunden kanske, någon dämpad lampa på andra sidan rummet. Böcker, anteckningsblock. ( om jag vågar och inte känner mig trött nog att somna ifrån dom, tänder jag stearinljus också ). På natten intalar man sig de värsta sakerna, och det är då man får de sämsta ideérna. Har jag hört. Eller läst. Whatever, jag har någonstans fått reda på det iallafall, och även om detta är sant så gillar jag att tänka på natten. Hela ens världsyn förändras och om man verkligen vill kan man se sina bekymmer och problem med ett helt annat ljus och det kan helt plötsligt kännas lättare att ta itu med dom dagen efter. Om man verkligen vill. 

 

Sen njuter jag också av att känna tröttheten ta över och att man bara kan liksom...drifta iväg. Sova när man vill.

Därför njuter jag inte av att jag snart måste slå tillbaka dygnet för att skolan börjar. Därför kan jag nog inte heller ha ett jobb, kommer aldrig sova då, haha!

 

Men nu, kära vänner, är klockan 00.11 och mina ben är helt slutkörda, så jag ska sätta på en film, lägga mig i sängen och njuta av den sista lediga fredagen jag har innan skolan börjar. ( Hör ni hur hemskt det låter? )